<
A
A
Älvornas bröllopstårta

”Knack, knack knack” hördes det i mörkret. Vem kunde knacka på fönstret mitt i natten? Särskilt när det var fråga om ett fönster på andra våningen. Tyyne satt i sängen och lyssnade. ”Knack, knack knack!” Nu hördes det igen. Vad konstigt! Det var dock inte ovanligt att människor knackade på Tyynes dörr tidigt på morgonen. Tyyne Jauhola var nämligen bakare. På morgnarna steg hon upp vid soluppgången och bakade läckert doftande bröd. På eftermiddagarna bjöd hon delikata kakor och bakelser i sitt lilla kafé. Tyyne borde ha gått i pension för länge sedan men hon gillade bakning så mycket att hon inte hade gjort det, och sedan hade hon helt enkelt glömt hela saken. Tyyne var en liten gumma som hade röda kinder och klarblåa ögon. Hon bodde i ett tvåvåningshus med kaféet i den nedre och lägenheten den i övre våningen. Och nu knackade någon på fönstret på andra våningen mitt i natten. ”Knack, knack knack”. Tyyne kravlade sig upp ur sängen, satte tofflor på fötterna, svepte morgonrocken om sig och kikade ut ur fönstret till mörkret. Ingen syntes till. ”Knack, knack knack!” Igen hördes det! Tyyne öppnade fönstret och i samma stund flög en liten älva in. Bakaren tittade förvånad på älvan. Du blev väl också förvånad om en älva flög in i huset och till och med mitt i natten. ”Förlåt att jag stör”, sade älvan hövligt, ”Men vi behöver hjälp. I soluppgången ska älvprinsessan gifta sig men älvarnas hovbakare har blivit sjuk! Vi har ett traditionellt recept på älvornas bröllopstårta men ingen kan baka den eftersom hovbakaren är sjuk!” Tyyne lyssnade häpen på älvan. Den viftade med en papperslapp i handen. Ett recept var skrivet på lappen. ”Låt mig titta på receptet”, bad bakaren och tog lappen. ”Hmmm, hmmm, hmmm”, mumlade Tyyne och granskade i receptet som var skrivet med en liten handstil. ”Jag tror jag kan följa det.” Tyyne Jauhola gick in i köket och älvan följde efter henne.
Så började bakaren arbeta mitt i natten. Hon bakade bröllopstårtan enligt älvornas recept och dekorerade den med söta sockrade blommor. ”Sådär!” sa Tyyne äntligen precis innan soluppgången och överlämnade tårtan till älvorna. För Tyyne var bröllopstårtan bara en bakelse men älvan fick hålla den med båda händerna för att orka bära den. ”Tyvärr har vi inga pengar” sa älvan ursäktande, ”men passar det om du får receptet som ersättning?” ”Det passar utmärkt”, sa Tyyne leende. ”Gratulera älvprinsessan för mig!” Sedan den dagen har kaféets specialitet varit en bakelse kallad Älvornas bröllopstårta som är dekorerad med sockrade blommor. Den blev en väldigt berömd och populär bakelse. När människor undrade var Tyyne hade fått receptet sa bakaren bara: ”Från älvorna förstås!”

Kirjoittanut Päivi Honkakoski


Kysymyksiä


Tehtävä