<
A
A
Lina ja Annastina

Musdrottningen hade bjudit in alla små musflickor till sitt slott. Den lilla musprinsessan behövde en lekkompis och drottningen skulle välja en flicka som skulle bli prinsessans lekkompis. Lina och Annastina var också på väg till slottet. Deras gamla mormor hade gått med dem eftersom deras mamma inte hade haft tid. Mamman hade fullt upp med deras tio småbröder. ”När jag bor i slottet får jag sova på en silkkudde och äta ost varje dag”, planerade Annastina säker på just HON ska väljas. När hon bodde i slottet skulle hon aldrig gå tillbaka till sin smutsiga håla. ”Är du säker på att min päls är välkammad”, frågade Annastina Lina. ”Ja, din päls är jättefin”, svarade Lina. ”Jag vet”, sade Annastina nöjd. Hon var en mycket vacker mus: pälsen var silkesmjuk och silverglänsande, svansen var lång och smäcker och ögonen stora och mörka. Annastina kastade en nedlåtande blick på Lina som sprang bredvid henne. Lina hade en glanslös grå päls, en kort svans och hennes morrhår bildade inte så fina bågar som hennes, Annastinas.
I slottet fick alla musflickor samla sig i drottningens stora sal. Den var en väldigt stor och fin sal som var dekorerad med blommor. En lång trappa ledde till salen. Annastina blev irriterad eftersom Lina slösade tid för hon hjälpte mormor kliva upp för trappan. Mormor kunde ju kliva själv efter dem. I salen skulle alla musflickor stå på rad och själva musdrottningen bjöd varje musflicka en bit ost. Mammor och mormödrar som hade följt med stod stolta intill väggen och hoppades att just deras dotter ska väljas att leka med prinsessan. Musflickor berömde ivrigt sig själva när drottningen gick förbi. ”Jag kan massor av olika lekar”, sade en. ”Jag vore en bra lekkamrat till prinsessan”, sade en annan. ”Jag är den bästa av alla”, sade Annastina när drottningen gav henne en ostbil. Samtidigt darrade Annastinas vackra morrhår och hon lyfte sin smäckra svans så att drottningen skulle se hur vacker hon var. ”Tack”, sade Lina som stod sist på raden när drottningen gav henne en ostbit. ”Får jag ge en bit åt mormor också? Vi har kommit långtifrån och hon är trött.” ”Visst får du göra det”, sade drottningen leende, ”efter det kunde du komma och träffa lilla prinsessan. Jag skulle gilla det om ni lekte tillsammans.” ”Tack”, sade Lina blygt och sprang mot mormor med osten. ”Vad! Ska du välja Lina”, häpnade Annastina när hon hörde drottningens ord. ”Men varför det? Jag är ju mycket vackrare!” ”Du kanske ser vackrare ut än din syster”, sade drottningen, ”men en del av henne är mycket vackrare än dig: hennes uppförande. Jag vill att prinsessan ska leka med någon som kan bete sig väl och ge henne ett bra exempel. Jag vill inte ha någon skönhet som bara tittar på sig själv i spegel från morgon till kväll.”
Så fick lilla Lina bo i slottet och leka med prinsessan. När hon besökte hem tog hon alltig med sig en massa ost och andra delikatesser åt sin familj.

Kirjoittanut Päivi Honkakoski


Kysymyksiä


Tehtävä